2008.06.05 03.50

Sömnlösheten klättrar på väggarna, mot taket. Mil efter mil.
Bottenlösheten läker inga sår. Fallet bli mjukt. Du börjar om.
Oändlighet.
Tillslut stannar du. Ögonblicket försvinner och allt blir svart.
Tiden tog slut.

Kommentarer
Postat av: maurice

Du är ju djup som Max Payne!

2008-07-14 @ 02:45:50

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0